Jag mailade lite med Sofie idag (Mattias & Sofie i Malmö), bla spydde vi galla över det pinsamma paret Jerry och Olivia i Temptation Island och beslutade oss för att bowla någon dag och sen berättade hon om en uteliggare hon börjat lära känna och hennes mail rörde mig djupt!!
Jag publicerar vår konversation här:

Bowling på Big Bowl är dessutom ännu roligare än ”standard”, för de spelar halvpinsamma, härliga gamla slagdängor i högtalarna, och så har man en knapp vid varje station som man kan trycka på, och vips kommer en servitör och undrar om man vill ha öl!
Idag har jag gjort en god gärning, som känns så där härlig i bröstet.
Jag har blivit polare med en uteliggare, som jag pratar med några gånger om dagen. Idag var första gången jag vågade bjuda honom på lunch. Har känt att det varit ett känsligt ämne förut, men han blev skitglad! Nu har han en lunchlåda, som jag ska fylla på åt honom varje dag. Jag lagar ju ändå lunch åt mig själv. Pinsamt att någonting så enkelt kan göra så mycket.

Hon berättar i nästa mail om denne hemlös:
Denne killen väckte min uppmärksamhet eftersom jag tyckte att han inte platsade. Han såg liksom för välvårdad ut.Nu i efterhand har han förklarat att han försöker att raka sig och tvätta sig varje dag, men att det inte alltid går, och då skäms han. En dag berättade han att han gärna hade haft lite rakvatten, så att han kunde känna sig riktigt fräsch. Funderar på att köpa det åt honom en dag.
Han är nog engelsman tror jag. Fransklärare.
Som han har förklarat det så förlorade han jobbet, och det ledde till ekonomiska problem hemma, vilket i sin tur ledde till skilsmässa. Att hon har mage att låta honom gå på gatan, det förstår jag inte. Framför allt inte med tanke på att de har en tio årig son tillsammans. Tydligen så har han ändå god kontakt med sin föredetta svärmor i Helsingborg.. Mystiskt.
Jag har förut brukat ge honom överblivna bitar födelsedagstårta, lussebullar osv, för att jag känner att man borde unna honom lite lyxvaror. Nu inser jag att vardagsvaror kanske kan räknas som lyx också….. Jag kommenterade en dag att han inte hade samma jacka på sig som vanligt. Han förklarade att knapparna trillat av, en efter en, men att han hade sparat dem i förhoppning att sy fast dem igen. Till slut gav han upp, gick till Stadsmissionen och kvitterade ut en ny jacka, för han hittade inte nål och tråd… Jag gav honom ett liten ”sewing kit”, med nålar, lite trådad, säkerhetsnålar och en nagelsax. Kändes pinsamt. Jag skäms som en hund när jag ger bort sådant, för tanken slår en inte, att någon inte skulle ha tillgång.

Hon fortsätter sedan:
Jag har börjat tänka annorlunda sedan jag träffade denne killen. När jag i julas skulle iväg på semester, bestämde jag mig för att ge honom en julklapp, men vad ger man? Han fick två trisslotter. Det är så vansinnigt lätt att göra någon annan glad, och det kostar ”ingenting”. Jag tycker att man borde ordna ett fadderprogram, där vanliga människor tilldelas någon att se efter lite.


Inga kommentarer to “Hemlös”

  1. Micke skriver:

    Himla fint gjort av henne. Brukar inte köpa Aluma regelbundet, utan gör ofta istället så att jag alltid har växelpengar lätttillgängliga i jackfickan. Min växelburk är ändå så full att det inte får plats mer i den. På så sätt så har dom ju kvar ett ex av tidningen som dom kan sälja till någon annan istället. Så resonerar jag i alla fall, men det är ju absolut inget fel i att köpa 2 tidningar, på så sätt ökar ju upplagan vilket borde ge Aluma mer resurser.

  2. Åsa skriver:

    Vilken underbar människa hon är :) Och jag hoppas att det är fler som ställer upp! Det lilla lilla man gör kan hjälpa! Är det någon fler än jag som brukar köpa ”de hemlösas tidning”, Aluma? Både jag och min man köper den, även om vi redan har ett och samma nr. Det är ett litet bidrag, men det är alltid något!

  3. LInda skriver:

    Vad underbart det var att läsa om vad din väninna gjort! Tänk att det finns så fina människor ändå, som bryr sig! Hälsa henne att hon är en superwoman!!

    //Kram Linda

  4. Mattias skriver:

    Gissa vem som är världens lyckligaaste man? Jo det är jag!
    Sofie är världens mest fantastiska människa!(sorry Åse du kommer hack i häl)
    Puss på dig Åse!
    jamen! Daniel då?! Jag trodde HAN var världens lyckligaste man! Nåja, ni får dela på platsen som världens lyckligaste man, för att ni har mig och Sofie:) Snart ska vi kramas! Förresten ska jag och Sofie leka på Onsdag när hon är gräsänka! Bra va?! Puss matte!

  5. Nina skriver:

    Håller helt med Knickan, man behöver inte vara missbrukare för att det ska gå åt pipan. Helt fantastiskt att det finns varma och härliga människor som skiner som solar i denna knasiga värld, underbart höra att det finns dom som bryr sig.
    Kram/Nina

  6. Knickan skriver:

    Vilken tur att det faktiskt finns människor som bryr sig! Man måste inte vara knarkare eller alkis för att bli uteliggare. Har man väl hamnat utanför systemet, är det ett helvete att ta sig tillbaka!
    *kram*

Underbar.Org använder Ambiru temat ursprungligen designat av Phu. Möjliggjord viaWordPress