Detta blir ett ganska så irriterat inlägg!
Jag hade bestämt mig för att lägga ner Underbar ett ganska bra tag och jag känner fortf för att göra så. Men samtidigt så känner jag inte för att vara andra till viljes. Underbar är _min_ domän.
Underbar har växt sig stort. Massa människor korsar Underbar varje dag och det är superkul!! Samtidigt så är det ett tittskåp in till mitt vardagsrum och det bäddar även för att där finns en hel del tyckare som retar sig på mig och mitt liv. Hur roligt det än hade varit så kan man inte vara omtyckt av allt och alla.
Internet är inte så stort. Det samlas klickar och ”bekantskapskretsar”. Ibland känns det som att jobba med en skock kärringar. Det tisslas och tasslas och man säger en sak till den ena men en annan sak till den andra.
Jag har lärt känna ett stort antal tjejer på nätet, en del av dem har blivit jättegoa vänner och andra har visat sig att de tyvärr inte är att lita på. Internet ÄR litet. Det man säger om någon annan kommer ofta sällan att stanna endast där utan hamnar oftast i örat på den som man snackade om.
Jag har bestämt mig. Jag kommer _inte_ skriva bakom lösen igen. Jag kommer inte göra valet att ge någon ett förtroende. Men jag har en sak jag vill säga:
Om DU vill fortsätta läsa på Underbar så är du välkommen, men läs bara här ifall du tycker om att läsa här, inte för att sitta och skvallra med dina ”väninnor” eller för att du är så in i bombens nyfiken på mig och mitt liv men inte kan unna mig lycka och glädje.
Om du retar dig på mig och mitt liv så är du faktiskt inte välkommen hit längre. Ni vet vilka ni är, för jag vet det.
Jag vill ge alla er som är så in i bombens gulliga en stor fet puss. Ni vet vilka ni är, för jag vet det. =)
Hur jag gör med de lösenordsskyddade delarna vet jag inte nu, jag funderar på att ändra om en hel del här på sajten.
Jag vill gärna göra en annan liten inflik: Om just DU regelbundet läser här inne så är det väldigt artigt att ibland kommentera eller på något sätt låta mig veta att just du har varit här inne. Det är skrämmande många som dagligen är inne på Underbar men som ALDRIG lämnar en kommentare eller ett inlägg. Jag besöker aldrig en sajt utan att visa att jag varit inne. För mig är det kotym. Om du är inne i mitt vardagsrum och pysslar så vill jag hemskt gärna att du säger ’Hej!’.
Det är alltså inte så att jag ”fiskar” kommentarer, jag säger inte att man _alltid_ måste kommentera men att man sträcker upp sin hand ibland och hojtar ”Här! Här är jag! Tittade förbi!” För det _är_ obehagligt att veta att sååå många surfar här regelbundet men aldrig ger sig till känna. Det var anledningen till att jag lösenordsskyddade så snälla, låt mig slippa göra det nu..
Jag flyttar upp en sak jag svarade en kommentar här nere ang att det inte är så kul att kommentera hos någon som aldrig skriver tillbaka:
Jag surfar hos dem jag tycker skriver intressant och jag talar allt som oftast om att jag varit där, men däremot så känner jag inte att jag måste få något tillbaka.. Jag vill ju att folk besöker mig och kommenterar mig för att de vill och inte för att de känner ett krav att göra så för att jag brukar skriva inne hos dem. Om alla tänkte så, så tror jag att det hade blivit lite mindre sura miner
Det är jätte synd om någon slutar besöka mig för att jag är dålig på att besöka dem men det är deras val, då känns det som att de besökte mig av fel anledning ändå.
Fram för bättre uppförande, mer artighet, ett snällare internet helt enkelt!
Dagens kram går till Maria, Lotta och Knickan
men ni andra som vill får den med 
[…] Alla håller varandra om ryggen och det snackas en massa skit bakom ryggen på folk. För att citera Åse “så är det som att jobba med en skock kärringar”. Precis så känner jag ibland och framföral […]
Hej, hej…
Det var ett tag sedan jag var här, men jag kände mig lite träffad, jag gillar att kika in lite då & då men är dålig på att ge feedback…
Tycker det är så kul att läsa om dig och allt som händer i ditt liv…Förstår inte hur du hinner med allt
Har tyvärr inte så mycket tid över att spendera på nätet som jag skulle vilja ha, men har en liten sida som du gärna får titta förbi…
Ha det bäst! Kram Jen
Hej Åse! Lämnade just en rad i gästboken men den försvann verkar det som. Den dök i alla fall inte upp… Ville hur som helst bara berätta att jag kikat in idag! Supersnygga möbler ni hittat på Ilva! Grattis till huset också! Jätteroligt!!
Jaha nu får man skämmas, jag brukar titta in till dig regelbundet. Nu ger jag mig också tillkänna, hoppas du fortsätter skriva, jag hejar på dig!
Hejsan!
Detta var ett väldigt bra inlägg måste jag säga.
Jag brukar känna lite samma sak ibland, när det är väldigt många besökare en dag men bara någon enstaka har ens orkat säga hej eller kommentera.
Jag är en ganska så ny besökare här hos dig. Tror att jag varit här ett par gånger bara och då har jag nog skrivit ngt också. Brukar ha för vana att göra det iaf.
Passar på att berömma dig för en otroligt fin sida!
Ha en härlig vecka:)
//Laila
Bra sagt (skrivet)! Det är väl klart att man kommenterar, jag gör det inte varje gång men försöker att göra det ofta!
Är glad för att du finns här på nätet igen!
Hej Åse! Jag surfar in här hos dig lite då och då, men är väldigt dålig på att kommentera… Men den här gången säger jag hej i alla fall *vinkar*. Vi har setts på viktforumet förut (där jag nästan aldrig kikar in längre, men jag ska ändra på det!)
Jag har haft en hemsida tidigare, men just bestämt mig för att lägga ner. Ska börja blogga snart istället. 
Önskar dig en bra dag! Kram från Ingela (Egola)
Tänkte på en mening du skrev:
”Det man säger om någon annan kommer ofta sällan att stanna endast där utan hamnar oftast i örat på den som man snackade om.”
Det fanns en fråga i ett forum häromveckan om vad man skulle göra om man blev osynlig. Detta blev sen en diskussion mellan några av oss. De flesta ville veta vad som sas om dem när de inte var närvarande. Pratar någon något om någon så vill nog de flesta veta vad. Det är egentligen inte så konstigt. Nu vet inte jag vad du syftar på med den där meningen; kanske att jag misstolkar men jag uppfattar det som om att om du behöver ventilera om en person och gör det privat men att sen det du skrev kommer fram till den du talade om. Många på webben är ju vänner med många så det är nog oundvikligt att det stannar där det borde stanna.
Därför skriver jag oftast aldrig om andra och är det nån vän till mig som behandlat mig illa exemeplvis och jag behöver ventilera om det så pratar jag bara med de vänner jag vet jag kan lita på. Sen om nu personen skulle fråga mig; varför pratar du om mig.. ja då skulle jag kunna säga varför rakt ut.
Varför jag skriver detta är för att jag förstått att många (som de sagt i diskussionen vi hade) vet att andra talar om dem men att de inte vet varför och att det på webben är svårt att kunna ventilera om sånt här.
Fast pratar man med sina vänner så borde man ju kunna ventilera om vad som helst och sen att det inte sprids vidare. Bara man alltid står för det man säger; då är de tju inte skitsnack. Nu vet jag att du är en rak och ärlig person så det är inget neg jag syftar på utan mer att folk tyvärr är sådär.
Hade två vänner som jag tränade med som blev ovänner pga en grej och det var lite jobbigt för bägge ville ventilera. Då känner man sig så obekväm och jag visste inte vad jag skulle göra för jag tyckte inte om att de snackade skit om varandra. Relationer är inte alltid lätt.
Jaja, bara några ord i välmening.
Take care.
Svar:
Nä jag menar att jag har råkat ut för att människor pratar bakom ryggen på mig till en person de trodde de kunde lita på som sedan berättar till mig.
Vad jag menar med det är att man ska vara noga med att man kan stå för vad man tycker och tänker. KRAMAR!
Hej hopp Åse!
Bra skrivet Åse.
Mer hyffs på webben skulle verkligen behövas.
Tyvärr är webben ruskigt förrädisk.
Det har man fått erfara de år man huserat online.
Alltid är det nån som vet bäst om ens eget liv och har saker att anmärka på.
Vissa verkar inte att ha ett eget liv utan måste kommentera om andra hela tiden.
Folk som inte ens känner mig skriver allehanda kommenntarer efter att de läst min dagbok och vet oftast bäst så man har lärt sig att inte bry sig så mycket.
Skrev också bakom lösen och lösenordet hamnade alltid i orätta händer vilket jag som redan är lite smånojjig upplevde som väldigt jobbigt. När man behövde ventilera om sin roll som mamma, sin roll som flickvän, man kanske planerade en hemlig happening för sina vänner etc och man ville göra det privatare för de man trodde sig kunna lita på.
Jag skriver inte längre bakom lösen just för att det är svårt att veta vem man egentligen kan lita på. Jag vet vilka som är mina vänner men är väldigt försiktig när det gäller nätbekanskaper.
Det är precis som du skriver; man lär känna folk och vissa blir ens nära vänner och andra mer nätbekanta; så är det för oss alla. Man kan ju omöjligtvis vara nära alla.
Bra att du inte nedslås över avundsjuka människor och att du fortsätter köra dig race som du själv vill.
Tycker det är så sorgligt att folk är så avis på vissa och detta har jag sett lite här och där de sista veckorna jag surfat. Många av mina favoriter blir kallade för ytliga etc. Hur kan man ens yttra sig när folk inte känner en.
Jag känner inte dig mer än att jag träffat dig på nån IRLträff och jag kikar in här lite då och då för att du sprudlar energi och glädje; man kan inte annat än att bli glad i sinnet vilket min deppiga själ behöver ibland.
Läste ofta när du planerade bröllopet men sen blev det inte av att jag fortsatte läsa..
Vi känner ju inte varandra så det blev inte av att jag bad om ditt lösen heller; inga konstigheter egentligen. Man hinner inte heller besöka alla trevliga sajter som finns online hur gärna man än önskade att det fanns fler timmar på dygnet.. ja du vet.
Jag erkänner att jag är rätt dålig på att kommentera hos dem jag surfar sporadiskt hos… borde nog bättra mig där.
Hoppas du slipper otrevligheter och avundsjuka människor fortsättningsvis.
Det var ett bra inlägg du skrev tycker jag, fattar inte att det finns folk som ”snaskläser” på människors hemsidor och sen sitter och diskuterar det. Jag har en vän vars styvfar tydligen läser min dagbok VARJE DAG. På en fest kommer min kompis fram o säger ”B ville att jag skulle fråga vem MA är” (MA är en kille jag dejtade i våras). Snacka om att vara nyfiken!
Du är en tuff kaka Åse, and i love it! Det är DU som bestämmet hur DU vill att DITT liv ska kännas och levas. Människor som inte förgyller eller berikar ens liv är det bara att puts väck göra sig av med. Du gör helt rätt i att göra saker på dina egna villkor.
Ha en härlig söndag! Kram från el stockholmo-Jempa
Hej Åse. Är ju en sådandär halvanonym besökare. Skriver gb ibland men det blir nog endel besök utan ett endaste litet spår. SKa absolut försöka bli bättre på det för jag kommer definitivt att fortsätta läsa här så länge jag får. Ditt liv är en färgklick (om du förstår vad jag menar.) Mvh Elin
Måste bara säga att jag verkligen unnar dig och din söta familj all lycka och glädje. Surfar ofta in här för att jag blir så glad av att läsa om hur bra ni verkar ha det. Snygga och goa och allmänt framgångsrika människor är bara inspirerande. För mig i alla fall.
Apropå alla avundsjuka människor. Det är verkligen synd om dem. Tänk att leva sitt liv så bitter? Hu!
Fortsätt med underbar & att vara du!
$: hej vill bara säga att du har en otrolig fin hemsida + att man får se dessa härliga bilder som är så fina
Önskar dig lycka till med det nya jobbet + till nya bostaden
Kram
hejhej!
Starkt inlägg.. Kände din irritation och frustration.. ;-/
Förstår lite vad du menar.. faktiskt, tack och lov att du stannar kvar i alla fall!
Hade saknat att läsa dina underbara inlägg och kika på bilder..
ta hand om dej!!! $:
kram
Toppenbra skrivet gumsan! Glad att du stannar!!
Kramizar!
Vilken tur att jag missade att du tänkte lägga ner, annars hade jag nog blitt rätt orolig. *s* Jag är glad att du är kvar och att du inte låter någon som gnäller påverka vad du gör med din domän! Du är bäst gumman!! *kramar*
hej åse!
jag tillhör skaran smygläsare som skäms. läser här regelbundet och ofta, men när jag tänker efter så minns jag inte ens när jag skrev något här senast.
:&
jag vill inte att dina underbara sida ska försvinna från nätet, därför skriver jag nu. jag smygläser dock inte för att skvallra bakom ryggen på dig. jag läser och lagar recepten på din viktsida, jag imponeras och inspireras både av din viktsida, din dagbok och dina fina foton.
hoppas du inte tycker illa om mig. se mig som en hemlig beundrarinna. en som kom till insikt om vissa självklarheter först nyss. *S*
Måste nog oxå ge mig till känna…jag är väldigt flitig att titta till din sida men oxå väldigt dålig på att kommentera…*skäms*, men nu ska här bli bättring! för jag tycker att din sida är helt kanon och inspirerande.:-)
Lovar att tala om när jag tittar förbi nästa gång;-)
Keep up the good work!
Kramen från Anne
Hej Åse, tog till mig av ditt inlägg och skäms. Har läst din fotodagbok/dina öppna inlägg en tid och är enormt dålig på att kommentera. Ska absolut bättra mig;-) Tycker du har en fantastisk fin hemsida. Du är en frisk fläkt tjejen
Ha det gott /Anna
skriver då att jag har kikat in, men sist jag skrev något så verkade du så med taggarna utåt så nu kikar jag bara in då o då, utan att skriva något.
Svar: Jag har tagit upp detta i mail med dig.
Hej gumsan!
Åååå vad bra att du ska vara kvar!!! Jag tror du och jag vet var vi har varann även om jag kanske inte alltid skriver något hos dig.
Förresten, jag försökte prata med dig på msn häromdagen. Det kanske var D som satt där?? För tjopp! så var du borta. Han kanske var inloggad av misstag…?
Nåväl! Jag vill gratta till både radhus och jobb!
Men jag får grattiskrama dig när vi ses istället!
PUSSEN!
Hej Åse!
Jag är en av dom som ofta läser men inte ger mig tillkänna *skäms*
Jag skrev till dig när du och Knickan var med i tidningen Allas.
Jag är 39 år och förtidspensionär vilket jag inte är stolt över så många i min omgivning tror att jag ”bara” är sjukskriven.
Jag har många ggr sagt/tänkt att jag vill ha en egen hemsida men känner att, vad ska jag skriva om…. händer inte så mycket i mitt liv eftersom jag har en reumatisk sjukdom som begränsar mitt liv.
Att läsa hos andra på deras hemsidor gör att jag känner det lite som att jag då får det där ”jobbsnacket” jag går miste om, just att man ofta berättar på jobbet vad man gjort eller vad som ska hända nästa vecka osv
Sen känner man sig som en ”inkräktare” som tar del av andras liv men att man inte delar med sig av sig själv till andra.
Jag förstår din besvikelse om det du skrev men det var ett jättebra inlägg, tror det var många av oss som bara smyger omkring som fick oss en tankeställare.
Hoppas du stannar kvar, du verkar vara en så härligt tjej med massor av livsglädje, hoppas du vill fortsätta sprida denna glädje via din sida!
KRAM/Carola
Mängder av cred till din otroligt bra skrivna text! Nätet är absolut inte sig likt utan dig och underbar. Jag blev ju riktigt ledsen då jag insåg att du var på väg att lägga ner. PANIK! ;-/
Sen har vi då det här skitsnackandet. Det är verkligen tröttsamt med människor som vänder kappan efter vinden och ska prata en massa blajj. Om nu någon ska ha åsikter om hur JAG lever mitt liv, då föredrar jag att de kommer rakt till mig och inte genom en massa andra människor ”som hört”. FY för sånt alltså!
Personligen måste jag även säga att det hör till artigheten (kan man ens säga så? nåja, du fattar!) att man hälsar då man är inne på besök. Ja, kanske inte VARJE gång (då skulle din gästbok explodera :-)) men åtminstone då och då. Att surfa förbi flera miljoner ggr utan att säga ett ord, det är riktigt oartigt. Det handlar väl ändå om att ge och ta? Trodde iaf jag.
Och som sagt; DU beskriver DITT liv och det vi läser är alltså DIN uppfattning om hur du är/har det. Tycker du att du lever ett fantastiskt liv, då är det ju också så. För du är ju den enda som kan leva just ditt liv!
Pussar & kramar i massor! :*
Wow vilket inlägg!!
Förstår att det måste kännas jobbigt med massa ”tjuvtittare”.
Tycker precis som alla andra att det är jättekul att du stannar kvar.
Hoppas de går bra med nya jobbet.
Ha en bra helg!!
Kramizz
Hej Åse!
Jag e en av dessa (oartiga) människor som brukar va in på din sida å läsa i smyg. Ber så mycket om ursäkt för att jag inte lämnat någon kommentar tidigare.
Har inte själv någon hemsida, och det e nog lika bra för då skulle jag bara inspireras så mycket av din sida så att min blev ett rent plagiat. Underbar.org är sååå fräsch!!!
Hoppas verkligen att du inte lägger ner din fina sida bara för att några andra missunsamma och avundsjuka människor vill förstöra.
Dom önskar bara att dom hade det du har…
Stå på dej!
Kramar, Ellinor$:
BRA inlägg! Jag läser här för att jag tycker att det är just KUL!
Ha en UNDERBAR helg!
Kram, Stina
Hej Åse!
Bra skrivet! Jag är jätteglad för att du är kvar på nätet, jag blir alltid på gott humör av att läsa din dagbok! :*
Nätet är fullt av oärliga människor precis som i verkliga livet. Jag tror att man får koncentrera sig på de som är trevliga.*S*
Kram, Ellen
ÅÅÅÅ vad glad jag blev när jag surfade in och såg att du var tillbaka igen!!! Din sida är så UNDERBAR och jag älskar att läsa om dig och dina bravader och jag unnar dig alla lycka och framgång, så deså!!:-) Trist att det finns andra som inte gör det, då borde de väl spendera sin tid med andra saker än att surfa in hos folk och bara vara dryga tycker man!!
Och visst håller jag med om att det är trevligt ( och allmänt bra uppförande) om man säger hej lite då och då när man är på besök! Mer sånt på nätet!! Bra skrivet!:)
Hoppas du får en toppenhelg!! och verkligen jättekul att du bestämt dig för att vara tillbaka!!
Mega-kraaaaaam Vickan
Fasen vad trist att vissa bara skvallrar och snackar skit… men jag hoppas att vi andra som läser (och är glada och trevliga :} ) är i klart överflöd! Kul att du har valt att stanna kvar i alla fall!
Stor kram!