Jag hade egentligen inte tänkt skriva något om dessa tankarna som slutade i att jag kände att jag pausar ett tag men efter en väldigt fin kommentar framförallt så tänkte jag ändå kort ventilera.

Jag anser mig lyckligt lottad. Jag har en snäll man som jag är lika kär i som den första gången jag träffade honom, jag har fått fem friska barn, jag har en mamma som jag älskar, syskon jag älskar och trivs att umgås med, barnen har kusiner som de umgås med och jag har en handfull mycket goda väninnor och x antal bekanta.
Jag är frisk och mår bra.
Jag älskar färg och form, vackra saker, att hitta på saker, att äta gott, att umgås med min familj och mina vänner – allt detta är sådant som ni läser om här på Fullt Hus.
Givetvis är jag inte alltid på ett sprudlande humör, ni ser inte mig när jag går i taket här hemma, när jag skäller på barnen, låter min irritation gå ut över maken eller när jag slutkörd gråter vid spisen och önskar att jag bara hade ett barn – max!
Men jag låter väldigt sällan negativa känslor ta överhanden och ser otroligt mkt glädjeämnen i den enkla vardagen.
I går läste jag i en annan blogg, som fick mig att fundera.
Jag vill inte att människor ska må dåligt av att läsa här inne, att någon jämför sitt liv med mitt och förminskar sig själv på grund av det.
Mitt hem är inte alltid välstädat, mina barn uppför sig inte alltid, jag och Daniel är inte alltid överens, vi har haft månader då vi vänt på varenda krona, när räkningarna hopar sig och man önskar att man vore rik!
Jag vill inte att människor ska tycka att jag försöker glänsa, skryta etc.
Som jag sa till min väninna Lisa innan idag ”Jag vill inte tvätta min smutsiga byk inför hela internet” därför har jag inget behov av att kräka av mig här. Därför ser ni ju bara en massa roligheter här på Fullt Hus.
Vardagen är inte alltid roligt med fem barn a la ”lilla huset på prärien”, tröttheten är ofta det som är det jobbigaste – att man när kl är 19, sätter sig i soffan och bara pustar ut och slocknar en stund efteråt.
Men vi är lyckliga!! Vi vill inte ha det på något annat sätt.

Att vara glad för det man har, att man inte missunnar andra, att man är lycklig för att man är älskad och kan älska, att man fokuserar på det man har och inte det man inte har är för mig a och o och det är det jag postar om här inne.

Vad jag vill med detta inlägget är bara att säga att, för mig är inte Fullt Hus ett sätt för mig att glänsa eller trycka ner i halsen på någon om hur lyckliga vi är, eller att vi just nu kan unna oss en del, utan detta är min ventil där jag kan visa mina bilder, berätta om det som gör mig glad – kräka av mig gör jag till maken och till mina systrar och vänner, därför ser ni inte den delen av mig – men den finns!

Jag vill avsluta med att säga Tack, tack för alla kommentarer jag får här, för att ni visar att ni tycker om min blogg och det jag ger er här.


116 Kommentarer to “Så här är det.”

  1. Caroline skriver:

    Det är klart att man inte vill visa upp i ens blogg att man kanske har det stökigt hemma nångång 🙂 Det hade absolut inte jag heller velat. Sen så har inte jag heller nånsin upplevt dig som en skrytmåns eller så… minns när jag bad om lösenet till din viktsida för att kunna ta del av före-, & efterbilderna osv och du bara svarade ”ja men visst absolut fick jag det. Du ville att dom skulle fungera som inspiration för andra och du verkade jättetrevlig tycker jag. Sen tycker jag det är bra att man får läsa om både bra och dåliga saker för då inser man att man faktiskt inte alltid är ensam om att känna olika saker. Bra som dåliga. Och sen att läsa om ert rika familjeliv (mina föräldrar har själv 5 barn och jag är sladdebarnet hehe) ja det är bara så himla härligt! Man är inte mer än mänsklig, eller hur? =) Klart man felar och gör misstag och blir rosenrasande men det är ju inte heller nåt man alltid vill skriva om så jag förstår oxå att man ibland bara vill ta paus från allting. (Fast vi e glada när du inte gör det hehe)

  2. Jill skriver:

    Hej!

    Jag blir alltid så glad när jag kikar in här. Din blogg är så mysig, med fina bilder och positiv anda. Jag har aldrig fått uppfattningen om att du skulle försöka glänsa eller skryta. Om någon tror det så är det förmodligen bara avundsjuka. Jag tycker att ni verkar vara en så härlig familj och jag är glad att jag får läsa här inne på Fullt hus!

    Kram!

  3. trollis skriver:

    Alla som är normalt funtade måste väl för sjutton veta att livet inte alltid är en dans på rosor. Och jag är lite som du där att jag inte har lust att skriva ned det negativa som händer, utan jag klistrar hellre in ett par positiva kort ist…

    Kraaam på dig!

  4. Desiré skriver:

    Jag har aldrig någonsin upplevt att du försöker glänsa eller försköna saker i bloggen, och då har jag ändå följt dig i flera års tid 🙂 Man väljer ju en sida av sig själv att dela med sig av, och tror man då att detta är allt du är har man nog andra problem.. Det finns säkert dem som tror att jag bara tänker på mat och hälsa hela dagarna eftersom det är det min blogg handlar om, men så är det faktiskt inte 🙂

    Jag tycker du är en inspiration! En inspiration till hur jag skulle vilja ha det den dagen jag skaffar familj 🙂 Jag förstår att allt inte är en dans på rosor, men det är det otroligt starkt och bra av dig att inte låta de negativa känslorna ta över.

  5. Annika skriver:

    Åse, Åse… Jag vet egentligen inte riktigt vad jag ska skriva, men jag känner att jag måste kommentera efter att jag läst ditt inlägg. På något sätt känner jag mig träffad av det du skrivit och jag blir rädd för att du ska tro att det jag skrev på akinna.se för ett tag sedan skulle vara riktat endast mot dig och fullthus. Det var ABSOLUT inte meningen! Är det någon blogg som är härlig att läsa så är det DIN! Jag har aldrig uppfattat din blogg som skrytsam eller glänsande på något sätt utan jag blir glad och inspirerad av att läsa här. Visst, blir man liiiite avis på allt fint ni köper och allt roligt ni hittar på, men tro, för allt i världen, inte att jag går runt och är ”bitter” över det jag läser här på fullthus. Jag har ju träffat dig massor av gånger IRL också och jag vet vilken go tjej du är!

    Shit, vad jag kände mig träffad av det du skrev. Fick nästan ont i magen. Åse, Åse… jag vet inte mer vad jag ska säga…. Förlåt är kanske på sin plats och så kan du få en kram!

    Kjaaaaam!

  6. Annisen skriver:

    Men herregud alltså, jag hoppas innerligt inte folk tror och tycker så om dig och din sida. Det är ju så in i helsikes fel kan jag intyga som känner dig privat. Du skulle aldrig skryta eller försöka glänsa över någon annan. Och om man är lycklig så måste man väl få lova att visa det. Det betyder inte att ens liv perfekt. Och om det så skulle vara det så är det väl bara att gratulera. Önskar man ett lika dant liv så får man väl försöka få det. Man skapar sitt eget liv även om det finns omständigheter man inte kan råda över. Jag tycker det är underbart att läsa om alla dina trevliga händelser och familj osv. Glädjen smittar av sig och man mår bra när man läser hos dig. Du ska absolut inte ändra dig vännen, du är som du är och det ska du FAN vara stolt över :-))))

    Puss

  7. Åsa skriver:

    Jag är en som följt din blogg till och från under några år, jag har ingen egen sida men gillar att hälsa på här hos dig. Våra liv är verkligen raka motsattsen till varandra, det vi ha gemensamt är att vi heter nästan lika, är födda med några dagars mellanrum 😉 och att jag själv skulle vilja ha en stor familj. Men det kan väl inte finnas nån som är naiv nog att tro att allt är guld och gröna skogar hela tiden?! Jjag kommer hit för att jag känner glädje och inspiration. Dock har jag aldrig bett om lösenord för att få ta del av dina ”hemliga” inlägg, men kanske gör det en dag 🙂 Jag tycker personligen det är befriande att få hälsa på hos nån som vill dela det positiva i livet och som sprider glädje än att bara gnälla, sånt finns det överflöd av som det är. Och om man nu skulle bli provocerad av att nån är lycklig behöver man ju verkligen inte återkomma. Du verkar ha en underbar familj och jag hoppas ni kommer få ett långt och underbart liv tillsammans, och jag hoppas jag får fortsätta följa er så här på avstånd. För som sagt du är en inspiration!
    Varma julkramar till dig!
    /Åsa

  8. Michaela skriver:

    Men det är ju för att du är så positiv som det är så kul att läsa din blogg. Man får känslan av att om du klarar 5 barn, hus, hem och allt som hör livet till så ska väl jag kunna fixa 1 barn och mitt liv med allt som finns i det. Jag blir inspirerad av dig!

    Kram M

  9. camillak skriver:

    Även min kommentar känns helt överflödig efter allt som redan skrivits…men jag skriver ändå! 😉
    Du ÄR en stor inspirationskälla och jag blir superglad om du inte fixar att hålla dig härifrån.
    Alla vi som bloggar / har bloggat vet ju att man vräker inte ur sig vad som helst i bloggen precis, så många gånger verkar det säkert som om man lever sitt liv helt problemfritt. Själv har jag gjort ett lååångt uppehåll nu beroende på jobbiga sjukdomar och en massa annat elände i familjen. Jag orkade helt enkelt inte hålla masken utåt längre och valde att dra mig undan tills den dagen då allt känns bättre igen.
    Kram till dig..hoppas du är tillbaka snart igen! //Camilla i Motala

  10. Sara skriver:

    Sötaste Åse. Med redan 106 kommentarer innan min så känns mina ord lite överflödiga men jag vill i alla fall skriva ett par saker.

    Du är en sån inspiration! Det är sjukt svårt att inte jämföra sig med dig. Vacker som en dag, med(trots ;-)) fem ljuvliga små kids (och det arbete som jag bara kan aaana ligger bakom) och ändå ork att ge och ge och ge. För det är så _jag_ ser på din blogg. Som en stor godispåse som du så extremt generöst bara delar med dig av åt alla som bara visar lite hyfs och respekt.

    Jag blir GLAD om du inte klarar av att hålla dig borta!
    Puss å Kram

  11. Therese skriver:

    Jag förstår hur du känner! Alla är vi människor som är trötta,lyckliga,glada,arga,ledsna,sprudlande lyckliga och ja människa Allt annat är ju en lögn 🙂

    Tack för recptet på saffranskakan i långpanna. jag behöver kanske inte säga att den blev u n d e r b a r! och då hoppade jag ändå fyllningen som lät supersmarrig men jag hade inte mjukosten hemma men nästa gång så!

    Må så gott Åse och hoppas att du och din familj får en mysgi jul och ett gott 2009.Hoppas att du snart vill komma tillbaka och blogga du kommer att vara saknad av mig men jag förstår din situation…som sagt 🙂

    KRAAAAAAAM. Therese

  12. bojlin skriver:

    Hihi, oj vad kommentarer, orkar inte läsa allt!
    Tittade in igen för att se om du ångrat dig och lite nytt fanns det att läsa ;o)

    Jag kan bara hålla med om vad alla andra redan har skrivit. Självklart är inte alla dagar dans på röda rosor, alla har vi pissdagar (jag skriver om dem, men så är ju min blogg låst) annars hade jag varit mycket mindre personlig.

    Jag tycker om ditt sätt att skriva och titta på era fina bilder. Du är en person som man glädjs med, eller JAG gör det.
    Har nyfiket läst underbar.org, när du väntade och fick Noel, Juni och nu lilla minstingen till och från. När ni gifte er var det så kul o få se lite bilder du och Daniel var verkligen fina! Och slutar du nu finnas på nätet och dela med dig av ditt liv, så tack för denna tiden ;o)
    Önskar dig all lycka och det är vi många som gör.

    Kram
    Sandi

  13. Mia skriver:

    Jag måste bara instämma i vad alla andra redan har sagt och dessutom önska dig och din familj en riktigt God Jul & Ett Gott Nytt År!
    Någon annan skrev i en kommentar att din blogg är en inspirationskälla och det stämmer verkligen! Ibland är det tom lite förinspirerande…jag kan ibland bli sugen på att ha en liten till…men det brukar gå över ganska snart, när verkligheten kommer i kapp mig!
    Ha det bäst.
    Kramar Mia

  14. Maria BC skriver:

    Men jag tror jag blir tokig (och förbannad)på folk.

    Det inser man väl att allt inte är guld och gröna skogar, för hur sjutton ska man uppskatta det goda stunderna om man inte ibland har dåliga. Att man sedan väljer att inte berätta om dem för alla, är väl helt självklart, vissa saker är privata och det är precis så det ska vara.

    Det är helt klart avundsjuka människor som kommenterar på detta sätt.

    Jag njuter av att läsa dina inlägg, du är, jag har sagt det förrut och säger det igen, en otrolig inspirationskälla. Du delar med dig till oss ”därute” och får kanske inte alltid tillbaka. Du är otrolig, och den som inte fattar det är dum i huvudet. =o)

    Ha nu en underbar julmånad

    Stor kram på dig

    Maria BC

  15. Sophie skriver:

    Hej Åse,

    Jag upprepar antagligen vad många skrivit före mig.
    Men jag har aldrig upplevt att det varit något skryt inblandat i din blogg. Jag har älskat att följa dig och din familj av olika orsaker – du skriver bra, du har fantastiska bilder, jag har följt dina tidigare graviditeter, du har otroligt bra inredningssmak och det är härligt att få inspiration från dig, det är kul/intressant/fascinerande/härligt att följa dig och din familj i dina inlägg.
    I och med att jag följt dig till och från från Underbar.org-tiden så känns det som att besöka en kompis när jag tittar in här…
    Jag är själv ingen Internet-bloggare så jag har inte mycket att erbjuda själv, men jag är imponerad av att du orkar skriva och uppdatera så bra och fint som du gör.
    Och jag har full förståelse för att du inte skriver om allt på nätet, man vill ju vara privat ändå ibland.

    jag hoppas du återkommer för jag gillar ju att titta in här och prata lite barn och fotografering 🙂
    JAg ska ta tag i att lägga in lite bilder på Tintins sida snart också och så är det lite hemgjorda kalendrar som ska göras – ett tips om du inte redan gjort det sedan tidigare!

    Hoppas ni har det bra
    Kram
    Sophie

  16. Cathrine skriver:

    Förstår dig helt och fullt, känner likadant! Skriver när jag mår bra och har något roligt att skriva om. Tar inte precis foton när det är som stökigast hemma – eller så redigerar jag bort det 😉 Dom som vill skriva om hur eländigt de har i sitt liv får ju göra det, och förhoppningsvis mår de bättre när de skrivit av sig, – men det är ju inte för alla, och det handlar ju inte om att man vill glänsa över sitt liv för att man bara skriver om bra & roliga saker. Och jag får absolut inte den känslan när jag läser din blogg, därimot så kan jag ju faktiskt må lite bättre när jag läst här inne om jag har råkat i luven md barnen, mannen eller vade det nu kan vara 🙂

Underbar.Org använder Ambiru temat ursprungligen designat av Phu. Möjliggjord viaWordPress