Detta är min väninna Louise som äntligen kan andas ut, mitt i den svåra stund de befinner sig i!
Artikel
Vi är många som tänker på er vännen!

Tidigare artiklar: Artikel 1 och Artikel 2 Båda artiklarna finns på sidorna A6


27 Kommentarer to “Äntligen!!”

  1. Trollis skriver:

    Tankar och kramar till era vänner!

  2. Camilla skriver:

    Helt otroligt att man ska behöva kämpa för en sådan sak… det ska vara självklart att kunna ta hand om de närmsta i sin familj! Jag blir verkligen ledsen å deras vägnar när jag läser om deras situation… canser är en fruktansvärd sjukdom. Jag vet, jag har själv varit drabbad när jag var 20 år. Min historia slutade dock ”lyckligt”… tänker på dem!!

  3. Jenny skriver:

    Jag har så svårt att hitta ord för detta. De är lyckliga för ett beslut i allt det fruktansvärda och hemska. Så man vill glädjas med dem. Men samtidigt tycker man det är så läskigt och mardrömslikt att tänka tanken att den man älskar mest ska bli sjuk. Vilka kämpar!!

  4. Frida skriver:

    Sjukt att de ens behövde bråka… *snyft*

  5. Linda skriver:

    Att man sak få slöss för minsta lilla grej när man vill ah ifrån samhället. men när det är asmhället som vill ha av oss är det bara att ge..Idioter…!
    Men skönt att det löste sig för dina vänner även om det är tragiskt..

    Skickar mina tankar

  6. Pernilla skriver:

    En tanke o en kram till dina vänner!

  7. Malin skriver:

    Blir tårögd när jag läser artiklarna. Skönt att det verkar ha löst sig för familjen så att dom får vara tillsammans sista tiden.

  8. Jessica skriver:

    Vad skönt att det löste sig, men visst är det hemskt att så mycket energi och bråk krävdes för att det skulle lyckas!

    Titta gärna in på min nystartade inredningsblogg om du har lust!

  9. Mathilda skriver:

    Mitt i allt det hemska och sorgliga är jag glad åt att de i alla fall får spendera sin sista tid ihop. Det borde vara en självklarhet för alla. Sjukt att man ska behöva ”bråka” för att få det.

  10. Ida skriver:

    Usch å fy vad hemskt! Stackars familj vad de har behövt gå igenom! Skönt att det iallafall blev ”ett lyckligt slut”. Tårarna bara strömmar ner, tycker så synd om dom, han är ju lika gammal som mig å då blir det plötsligt så påtagligt…

    Sänder mina tankar å varmaste kramar till dina fina vänner

    Kram

  11. Jenny skriver:

    Blev så arg av den första artikeln… Hade hög läsning för gubben här hemma när den var i tidningen. Tyckte de var för jävligt att han inte får spendera sin sista tid här i livet med sin familj. Hur kam man vara så känslokall???

    Jag blev så glad igår när jag läste att det löste sig med familjen till slut. Ge dom en massa kramar från oss!!!

    Kramar

  12. jeanette skriver:

    Vad härligt att dom fick sin vilja igenom! Tänker på dom massor, o skickar många styrke kramar..

  13. Lena skriver:

    Men böööl! Sitter här och stortjuter trots deras glada besked. Så oerhört tragiskt.

  14. anna skriver:

    Så fruktansvärt jobbigt.. för alla inblandade.
    Tänk att man ska behöva kämpa för att få ro i en sådan stund.
    Man behöver ju liksom styrkan till annat än att kämpa för en (självklar) rättighet.

    // Många tankar och kramar till dem..

  15. Sophie skriver:

    Hittar inte orden. Det är helt enkelt så ofattbart, otänkbart…
    Tänker på dem nu.

    Sophie

  16. Britt-Marie skriver:

    Vad orättvist livet kan vara ibland. Unga människan. Varför!

    Tårarna kommer.

  17. jenny skriver:

    vet inte vad jag ska säga….. kan bara skicka dom varmaste kramar jag kan ge.

  18. Sara skriver:

    Så grymt… Men kärleken lyser mellan dem. Önskar dem allt gott.
    Och kram till dig också!

  19. Marie skriver:

    Jag sitter här med tårarna rinnandes och vet knappt vad jag ska skriva. Så många känslor väller upp inom mig – ilska, sorg och rädsla. Han är ju så ung! Det är dumt, men när man är så pass ung som jag så tror man liksom att man har ett helt liv framför sig. Som sagt, jag saknar ord. Men jag tänker på dem och blir djupt påverkad av deras hemska öde. Hoppas de får en fin sista tid tillsammans nu.

  20. Lina skriver:

    Sitter på jobbet och gråter. Finner inga ord…

  21. Gabriella skriver:

    Härligt med ”seger”men otroligt smärtsamt för hela familjen.
    Sickar en massa styrkekramar till dom!!
    Kram

  22. detsvartataket skriver:

    Usch vad livet kan vara orättvist många gånger! Jag kan inte säga att jag förstår hur dom har det, för det vet jag inte, men jag kan ana!
    Hemskt att man ska behöva slösa onödig energi på såndana bagateller när man är i slutskedet i ett liv! Det är pinsamt!

  23. Pia Brevensk?r skriver:

    åååå….

    Hittar inte rätt ord…. Men mina tankar går till dem! Lika underbart som livet kan vara… är det oxå grymt!

    Nu ska jag krama min son extra mycket!!

    /Pia

  24. Vilken seger, men vilken fruktansvärd historia. Så tragiskt när unga människor blir så sjuka. Jag hoppas verkligen att de får en fin tid tillsammans och kan skapa minnen att se tillbaka på senare.

    *ryser*

    Kram

  25. Lotta skriver:

    huuuu sitter här met tårar i ögonen när jag läser om din vännina gumman. Fy vad orättvist livet är ibland, han är ju inte ens 30!! men skönt att familjen kan fa mer tid tillsammans nu. Puuuuuuuss

  26. Tina skriver:

    Varför ska det behöva vara så att människor kommer i kläm i den svenska byråkratin? Man blir ju så upprörd och fruktansvärt ledsen! Hoppas verkligen att familjen kan få en fin tid nu!

    Hoppas allt är bra med dej!

    Kramar!

  27. Snäckan skriver:

    Men huuu så sorgligt!! Sitter här med tårar i ögonen och tänker på den stackars familjen. Skönt att det svenska puckosystemet verkar kunna fungera ibland.

Underbar.Org använder Ambiru temat ursprungligen designat av Phu. Möjliggjord viaWordPress