I går åkte vi ner till Malmö och för att gå på malmöfestivalen och fira svärmor som fyllt år.
Vi strosade sakteligen och kollade in stånd, öltält, munkar, gräddbullar, karuseller och allt som hör en festival till. När vi varit där i ett par timmar stannade vi till och rätt som det var så var sprang Noel i väg! Först sprang Daniel ifatt honom för vi såg åt vilket håll han for men när han kom tillbaka tomhänt så fick vi alla fart. Jag och de stora barnen gick åt ett håll, svärmor åt ett annat med Juni i barnvagn och Daniel gick åt sitt håll. Vi letade och letade, jag med N&M i vars en hand gick gatan fram och tillbaka, fram och tillbaka. När han varit borta i 15-20 min fick jag tag i ett par patrullerande poliser som tog upp min tårdrypande anmälan.
Pojke på 3½, blå tröja, Bruna byxor, blå Crocs, mellanbrunt hår och bruna ögon. Sågs senast på Södra Förstadsgatan.
Det gick på ett ögonblick! sa jag med tårarna rinnandes.
Det är inte ditt fel, det går så snabbt! sa polisen och verkade förstå.
När anmälan var gjort så höll hon som bäst på att ropa ut över radion när min mobil ringde.
Det var svärmor: Han är här! Vi är borta i polistältet!
Jag fick nätt och jämt fram att han var hittad till polisen och sen sprang vi iväg.
När vi kom fram stod en lättad farmor och Noel var i famnen på en manlig polis. Ett äldre par hade hittat honom och varit så smarta att det gick bort med honom till tältet där poliserna hade sin samlingpunkt. Där satt han i knät på en kvinnlig polis när svärmor gick dit för att se ifall de möjligen hade honom. Vilken underbar syn!
Jag brukar skriva namn och mobilnummer i handen på honom men inte denna gång. Aldrig att jag ger mig iväg till större folksamlingar utan att namnmärka!
Vi sov över hos svärmor för vi var alla så trötta och både fysiskt och psykiskt utmattade efter dagen! Det var en mycket trevlig dag trots allt, även om vi alla fick vår beskärda del av skrämselhicka.
[mygal=malmofestival]
Men gud! Vad hemskt! :/ Usch. Så himla tur att de hittade honom snabbt. Fy!!!
Men fy vilken jobbig upplevelse! Vilken TUR att han kom till rätta. Lilla busungen!
Kram!
Hemska tanke att bli av med sitt barn så.
Själva blev vi av med dottern på ett stort varuhus på 10 vån i Paris då hon var 5 år. Efter 30 min hördes det i högtalarna (på franska) att en flicka var upphittad. Vi hade då bett vakterna om hjälp att finna henne och hjälpa oss med språket för att fråga folk. Det var dom som förstod att det var vår flicka de hade hittat och ropade ut.
De berättade att hon vägrat säga sitt namn och baa varit tyst. Jag frågade henne sedan varför hon inte sagt något. ”Du har sagt att jag inte får prata med främmande människor” fick jag till svar. Hepp! 😉
Jag förstår precis vilken panik du haft innan grabben hittades. Skönt att allt gick bra för er!
Puss
Å så skönt att han kom till rätta. Vet precis hur det känns – kände paniken bara av att läsa om det.
Kram
Nä, fy vad läskigt! *ryser* Skönt att det slutade bra!
Jäkla shiiiitonge! Jag bölar här för att jag kan tänka mig hur läskigt det måste ha känts. Sicken busunge han är lillgrisen!
Åh fyyyyy så hemskt!! Får ju en klump i magen av att läsa!! Usch!! Nä, telefonnummer är ett måste, ska aldrig glömma det!
Puss på dig!
Åh fy f*n!
Jag får chills bara av att tänka på det!
Vilken enorm tur att det var rätt personer som hittade honom!
massor av varma kramar
Men nej, otäckt som sjutton! Skönt att allt gick bra. Verkade Noel förså att det var allvarligt? Undrar också varifrån Junis långkalsonger/tights är? Skitsnygga!
Gud, man blir alldeles kall och hinner föreställa sig det värsta. Det är fruktansvärt. Krama Noel från mig.
Kram till dig!
Å fy tusan! Skönt att det gamla paret lämnade honom i polistältet. Jag hade nog blivit helt stirrig för det där är en sådan sak som min William mycket väl skulle kunna göra!
Kram
Men kära nån! Det är ju jobbigt nog att bli av med EN VUXEN på festivalen, kan inte tänka mig hur det är att bli av med sitt barn! Usch och tvi, hemska tanke! 🙁
Hann ni se Månsan innan det hände? 😉
Själv skall jag försöka sänka en brandman i kanalen på torsdag. 🙂
*kramar*
Jag blir alldeles kall när jag löser ditt inlägg. Tack gode någon att det gick bra!! Måste ha varit fruktansvärt!! KRAM!
Fy vilken mardröm !! Tuur att det gick som det gick !
Men fy så läskigt och vilken tur att han kom tillbaka igen och att det finns vänliga själar där ute!
Kram kram från Småland
Usch vad otäckt! Jag känner igen paniken! Min stora son är också blixtsnabb och går inte att släppa ögonen ifrån långa stunder. Han försvann bla i Sydney i en jättestor affär… Jag var ensam där och hade riktig panik i 10-15 minuter innan jag fick höra en liten röst som ropade på mamma på klädavdelningen.
Tur att han kom tillrätta!
stackare! Puh vad skönt att det bra!! Vilken pärs! Borstsprungna barn är iiinte kul! Hu vad jobbigt!
kram i eferhand..
Åh, fruktansvärt! Tur att det finns vänliga hjälpsamma människor omkring oss. Min lilla ”försvann” en gång i ett köpcentrum, men där handlade det om en halv minut ”bara”. Förstår paniken ni hade. Och så lång tiiiid sen. Slutet gott i alla fall. Kram.
Åhh… gumman!!! Säger som de andra, skönt att det hela fick en bra slut.
Själv så grämer jag mig över en borttappad sko… Men jag ska nog inte klaga mer.. 🙂
Kram.
Ooh vad läskigt!! Förstår att du blev rädd! Tur att det slutade lyckligt!
Kramar!
åh vad fruktansvärt, får rysningar och tårar i ögonen bara jag läser o tänker mig in i din situation!! Fy! Skönt att han var hos just poliserna. Nu ska jag också alltid märka Axel med namn och nummer! Kram till er
men fy vilket mardrömsscenario!! Kan tänka mig att det blev en rejäl klump i magen, men det går ju så fort med de små!!
Tur det gick så bra ändå!
Åhh, va hemskt!!! Man hinner ju tänka både det ena & det andra när något sånt händer! Men det är ett ögonblicksverk…
Fy sjutton vad hemskt! Förstår verkligen vilken panik ni måste känt!! Det går ju så fort för småfolket ibland så det var ju inte alls ert fel. Vad skönt att han kom till rätta igen så fort. Kram på er!!!
Men usch så läskigt, hann bli tårögd medan ja läste. Fyyyy… Sånt där man aldrig borde få hända. O stackars Noel förstod väl ingenting antar jag.
Nästa gång får det bli koppel på vildingen. Kram på er!!